Uppdrag rädda Trollhättans teknikkluster

Världsunikt teknikkluster hotat

SAAB Automobils konkurs under lågkonjunkturen blev ett dråpslag mot den teknikintensiva utvecklingsorten Trollhättan, och i många avseenden mot hela Sverige. Bilutveckling och produktion har varit en svensk exportsuccé under många decennier och skapat goda arbetstillfällen men också en unik kompetens om hur man effektivt bygger attraktiva bilar, fordon och flygplan med spetsteknologi. En stor del av den kompetensen fanns samlad i Trollhättan, bland de andra underleverantörerna och produktionsbolagen. SAAB och flera andra hade under många år lyckats samla de mest brighta och kompetenta utvecklingsingenjörerna till ett unikt kluster på ett och samma ställe. I turbulensen hotades både energin, engagemanget och kompetensen i klustret att skingras för all världens vindar.

SAABs utvecklingsavdelning och ingenjörer har sedan gammalt haft en mycket hög status på världsmarknaden så det saknades inte bolag, både internationella och svenska, som ryckte i de nyvakna och plötsligt friställda ingenjörerna. Men de var enbart intresserade av att rycka i de personerna utifrån sina egna behov, de var inte intresserade av bibehålla den samlade kompetensen. Klustret var på väg upplösas med svåra konsekvenser även för andra kringliggande underleverantörer och deras arbetstillfällen.

Fouriertransform AB (FTAB) skapades för att kunna ingripa bland annat i sådan här situationer. FTAB hade när det startades rekryterat specialistkompetenser med erfarenhet från bilindustrin och var snabbt uppe ur startgropen och hade på ett tidigt stadium, redan innan den hotande konkursen, skapat bra relationer med ledande personer inom SAAB, utvärderat affärsmöjligheter och genomfört flera strukturplaner. Ett resultat av det var bland annat starten av bolaget Vicura i januari 2011, specialister på transmissionsutveckling. Men trots det var det ont om tid och en snabb förfrågan gick till privata investerare för att se om de var villiga att kliva in tillsammans med FTAB i ett bolag som kunde samla och bibehålla klustret. Intresset var ljumt, det var för tidigt skede, bolagen tyckte att de själva saknade kompetens för att kunna utvärdera caset.

Nu är det bråttom

Den lokala hjälpsamheten var dock stor, alla samarbetade, men få hade resurserna för att kunna göra något avgörande. FTAB tog kontakter med bland annat Innovatum, en regional inkubatorverksamhet och med Combitech AB, ett tidigare dotterbolag till SAAB, som på sikt kunde se samordningsfördelar om FTAB fick ihop det. Nästa runda blev med chefer från SAAB Automobils tidigare ledning, som man redan var i kontakt med, och som tyckte det var ett bra förslag att försöka skapa ett nytt ingenjörsbolag för att rädda kvar kompetensklustret. Volvo Personvagnars tidigare utvecklingschef Magnus Jonsson och Hasse Johansson tidigare utvecklingschef på Scania lovade att kliva in i styrelsen så fort bolaget skapats som juridisk enhet. Deras stöd blev den sista pusselbiten för att FTAB med statligt riskkapital skulle kunna starta ett bolag och omedelbart anställa några av de mest eftertraktade kompetenserna. FTAB:s stora fördel var just kunskapen om SAAB Automobils verksamhet, erfarenheten av att starta upp nya verksamheter, marknadskännedomen och de goda relationerna med nyckelpersoner inom SAAB som visade ett stort förtroende för FTAB:s kompetens inom området.

Högt ställda mål

Bolaget, ett gemensamägt ingenjörsbolag, döptes till LeanNova Engineering AB och affärsidén fastställdes till att sälja och leverera kompletta utvecklingsuppdrag till svenska och internationella fordonskunder. I januari 2012 kunde Per Nordberg, VD på FTAB, vid en presskonferens berätta om det nystartade bolaget. Samtidigt som många inom industrin tog emot beskedet med lättnad fanns det skeptiker som menade att bolaget hade liten chans att komma vidare och att det var ett typiskt statligt stödprogram som skulle glömmas och gömmas när uppståndelsen blåst förbi.

Målen var också högt ställda, så fort det fanns en rimlig chans skulle bolaget suga upp fler av de kompetenser som fanns tillgängliga och inom loppet av ett till två år kunna ha cirka 200 medarbetare. Vidare sa man att bolaget skulle kunna sälja sitt kunnande inom alla de utvecklingsområden som efterfrågade bolagets typ av kompetenser och erfarenhet. Lika viktigt var att snabbt komma ut på världsmarknaden där den stora kundpotentialen fanns. Beroendet av den svenska marknaden fick inte bli för stort.

Fågel Fenix

Det var nu FTAB:s egna specialistkompetenser, förutom kapitaltillförsel, kom till sin rätta. Förutom kapital tillförde FTAB, med djup kunskap om svensk industri, också kompetenser inom finansiering, marknadsföring och värdefulla kontakter inom både svensk och utländsk fordonsindustri. FTAB drog tillsammans med den nyanställde VD Tomas Camén upp riktlinjerna och affärsplanen.  Med sitt namn, sina finansiella garantier och kunskapen om etableringar stöttade FTAB löpande bolaget i dess olika utvecklingsfaser. Under det första räkenskapsåret etablerade bolaget avtal med ett 20-tal internationella kunder som utgjorde basen för vidareutveckling och nyanställning. Vid starten hade bolaget två anställda men växte snabbt till knappt hundra medarbetare inom ett år.

En mycket viktig del i den sammanhållna kompetensen var att det nu fanns en utvecklingspartner som kände till vad som fanns i konkursboet och vad som kunde räddas ur det. Flera av LeanNovas ingenjörer hade till exempel varit med om att utveckla Phenix-plattformen som färdigutvecklad har ett stort värde.

Tungt ansvar

Den underliggande ambitionen var att bibehålla Trollhättans position som ett av Europas främsta fordonsutvecklingscenter, för att stödja de redan hårt pressade underleverantörerna och kunna skapa fler arbetstillfällen. För FTAB var detta därför ett uppdrag som analyserades ifrån alla tänkbara synvinklar. Skulle bolaget kunna nå sina mål, fanns det en bärande ekonomisk grund, skulle avkastningen kunna motsvara ägarnas krav på FTAB, fanns det en marknad och skulle det gå att samla och bibehålla den kvalificerad teknik och fordonskompetens som fanns i Trollhättan? Frågor som var högst relevanta, FTAB tog på sig ett stort ansvar gentemot det nya bolaget och de anställda. Minst av allt ville FTAB att de anställda återigen skulle hamna i ovisshet för att bolaget inte skulle kunna generera uppdrag och lönsamhet.

Inom kort tid hade bolaget tecknat sina första kundavtal och påbörjade samtidigt anställandet av ingenjörer. Fler avtal tecknades som genererade arbetstillfällen skrevs också med lokala underleverantörer i Trollhättan. Ringarna på vattnet spred sig, även till de som tidigare varit skeptiska.

I mitten på 2013, knappt ett och ett halvt år efter starten, kunde vd Tomas Camén i en intervju konstatera att, ”omsättningen kommer att landa runt 200 miljoner för 2013 jämfört med 56 miljoner i fjol. Och vinsten som låg på 1,5 miljoner kommer att öka i motsvarande grad som omsättningen” och tillade, ”alla nyckeltal pekar åt rätt håll, vilket den statliga ägaren, riskkapitalbolaget Fouriertransform, kan glädja sig åt i nästa bokslut”. Det var inte bara FTAB som gladde sig, minsta lika glada var medarbetarna som bara ett år innan inte visste hur de skulle kunna fortsätta sin yrkeskarriär.

En viktig förklaring till framgångarna var att LeanNova sålde paketlösningar och hade förmågan att utveckla hela fordon, vilket inte hade varit möjligt utan den samlade kompetensen i klustret.

Framgång, men vem ska ta stafettpinnen?

Med kunder som Qoros i Kina, Jaguar/Land Rover i England och Scania i Sverige hade LeanNova ingen brist på sysselsättning och bolaget öppnade flera kontor i Kina, England, Tyskland och även ett i Göteborg för att kunna ta del av den kompetens som fanns där.

Privata bolag och investerare hade fått upp ögonen för bolaget, intresset grundade sig på bolagets snabba framgångar och att det var det enda sammanhållna utvecklingsbolaget med en unik kompetens och med en bakgrund från bilindustrin. Intressenterna började sondera terrängen med FTAB. Man ville vara med och ta del av framgången. LeanNova hade nu vuxit till drygt 200 anställda och slutit flera stora prestigeavtal med större internationella biltillverkare. Det var just denna gynnsamma position som FTAB eftersträvade för bolaget. Bolaget hade blivit så pass starkt att det attraherade både nya kunder och tillräckligt stora investerare. Det började bli dags för FTAB att kliva av, uppdraget var nästan slutfört, men det måste ske under kontrollerade former. Hittills hade trots många diskussioner ingen lämplig kandidat dykt upp.

Dags att gå vidare

Friarna hade nu hunnit bli ganska många, hur skulle man då välja en lämplig ny ägare? FTAB ställde krav på att den nye ägaren skulle kunna tillföra mervärden till bolaget inom flera områden. Det hade inte saknats intresserade under åren men timingen var inte rätt, bolaget hade en bit kvar på sin utvecklingsresa innan det var dags att byta ägare.

Efter en noggrann process valdes ÅF ut att ta stafettpinnen, ett teknikkonsultföretag som kunde tillföra viktiga och nödvändiga komponenterna för fortsatt framgång, såsom en väl fungerande industriell struktur och en finansiell stabilitet som skulle kunna accelerera LeanNovas fortsatta utveckling. När FTAB i februari 2015 avyttrade sin ägarandel till ÅF fanns det fler än 200 medarbetare på plats, LeanNova gjorde en bra vinst och hade fått ett fantastiskt gensvar på den globala fordonsmarknaden.

I efterhand kan FTAB konstatera att projektet lyckades över förväntningarna och att investeringen dessutom betalat sig med råge och väl uppfyllde ägaren, statens, avkastningskrav på FTAB.

”Det var nödvändigt att ta ett ansvar för den tidiga fasen innan det privata kapitalet vågade kliva på konstaterar Per Nordberg, det är det som är vårt uppdrag”. Samtidigt fick projektet också den avsedda effekten, Trollhättan har kunnat behålla sin position som ett kompetenskluster för fordonsindustrin. Ett flertal nya bolag finns idag i Trollhättan i efterdyningarna av SAAB:s konkurs.

Parallellt med LeanNova-processen fick FTAB ett utökat mandat för sin verksamhet, en mer generell inriktning mot svensk tillverkningsindustri, som blivit hårt pressad under den senaste lågkonjunkturen. Målet var att hitta de teknik- och hållbarhetsinriktade bolag som behövde hjälp att lyfta sig själva från att i en tidig fas kunna växa till större bolag med internationella kunder, de som hade en stor potential men som av privata investerare ansågs för riskfyllda. I många fall har FTAB:s engagemang varit avgörande, med FTAB:s erkända kompetens menade de privata investerarna att om FTAB vågar kliva på, då kan vi också göra det. Till dags dato har drygt ett 25-tal investeringar genomförts, några har blivit noterade och några har avyttrats till starka ägare.